Det finns en mängd olika sätt för lagring av foderbetor

Bäst smaklighet och också effekt på mjölkens fetthalt får man om man utfodrar betorna färska. Så om man kan lagra betorna i en stuka täckt med Top-tex duk och/eller halm och plast är detta ett bra sätt för uppbevaring. Beroende på väder och klimat är detta möjligt från skörd fram till januari-maj. Ur denna stuka kan man sedan ta hem allt från en dagsranson eller veckoranson till gården, rensa med någon form av rensverk vid behov och sedan snitsla/strimla/krossa betorna inför utfodring. Tänk på att inte snitsla/strimla/krossa mer betor än vad som går åt för dagen, hållbarheten för strimlade betor är kort.

Olika alternativ för att snitsla/strimla/krossa betorna är t.ex med mixervagen, lastarskopa med roterande knivar (www.vdw.be eller www.oerum-smeden.dk/ är två tillverkare av sådana lastarskopor) eller diverse ombyggda maskiner.

De betor som ska användas till foder under den tiden man inte kan lagra dem i stuka bör samensileras på något sätt. Man kan samensilera med majs, då är en tumregel att 1 ha betor och 4 ha majs ger en bra sammansättning. Detta görs oftast direkt vid skörd och innebär en stor arbetsinsats just då men sedan är ensilaget klart.

Samensilering med gräs är också ett alternativ. Då kan man t.ex ta tredje skörden som man skördar med lite högre TS-halt (35-40% TS) och så ensilerar man in den i en plansilo som vanligt. När man sedan har lite mindre att göra på gården och vet hur mycket betor som ska ensileras, någon gång under vintern, öppnar man upp plansilon med gräs och ensilerar om detta i en tom plansilo med snitslade betor som man varvar lager på lager. C.a 50% gräs och 50% betor beräknat på energiinnehåll.

Ett tredje sätt för ensilering är i s.k. korv tillsammans med halm. Då är det mycket viktigt att halmen är mycket finhackad för bästa uppsugningsförmåga. Det krävs 10% halm efter vikt (!) för att detta systemet ska fungera. Ensileringsperioden med denna metod ska vara minst tre månader för att utnyttja halmen till fullo.